lavidalocalifestyle

God förmiddag sofistikerade läsare. Ni som följer min blogg, (inte så många, men ändå :) vet att jag var nere på Metallica i Göteborg för inte allt så länge sedan. När jag satt där på mina underbara sittplats på Ullevi och kände gåshuden komma och hela kroppen sjönk 5 grader när Metallica kom in och pumpade "Hit The Lights" sjukt högt. Då vet man att man lever, och har de jävligt bra dessutom. Efter konserten var "slut" började några få jävla rookies gå ut från stadion, och de var innan ett enda encore av de stora gudarna. Redan där början man undra va i helvete de gör på en Metallica konsert om de går hem så fort dem slutat att spela. Har dom aldrig vart på en konsert förut eller? Till och med min farmor vet ju att alla stora band spelar minst en låt när de har tackat och gått bakom scenen. Men det som gör mig ännu mer "pissed off" är när jag ser att folk lämnar Ullevi när Metallica står och pumpar Creeping Death högt som bara faan. Har dom inget hjärta eller? Har dom inga öron?  Opera, Pop och sån skit i all ära. Men när vi pratar om METALLICA, världens största rockband genom tiderna tillsammans med Led Zeppelin. Då går man fan inte iväg när de spelar sista låten, högt, snabbt och satans jävla bra. Därav min topic för dagens inlägg. Ni som gick under Creeping Death på Ullevi kan läsa, begrunda och utföra akten. Lite aggressioner är aldrig fel att få ut, men hallå! Det är ju faktiskt bara sanning.

God förmiddag trogna och underbara läsare. Jag ber om ursäkt i största mån att jag inte har upptaderat bloggen på länge. Jag har ju faktiskt varit lite upptagen, trot eller ej. Helgens schema består av konsert i Göteborg då vi skall se de så kallade Big 4. Metallica, Slayer, Antrax och Megadeth. 3 band av 4 suger hårt, och ja. Självklart är de Metallica som rockar den här världen vi lever i. Jag tror jag har drömt om att se dessa hårt rockande numera gubbar i snart 15 år. Minns när man satt i sitt fina pojkrum på pottan och kissade litegrann utanför, med massa "galna" Metallica posters och bara drömde sig bort i quint-ackordens gedigna värld. (Och för er som inte vet vad ett quint-ackord är, så de ett så kallat "hårdrocksackord" där man oftast använder sig av bara två stränger med två band emellan på gitarren). Vi åkte nämligen bil till Göteborg från Övik, och de ska jag säga er. Det är en jävla bit, närmare bestämt 90 mil. Kände mig dock som en tvåbarnspappa när kalleankabarnen satt i baksätet och sov när jag lyssnade på P3 och bytte verkligen inte kanal när det blev nyheter, snarare att man skruvar upp bara för att få en fin pappakänlsa ;) Hur som haver har vi det jättetrevligt här nere och de hoppas jag att ni underbara läsare och har. För det är ni värd, med tanke på att ni är bäst som följer min utomordentligt vackra Hello Kitty blogg =). Ha en bra helg, och på återseende mina trogna läsare. Tooodles.. =)